Som med många begrepp inom det breda och luddiga område vi kan kalla internetmarknadsföring har sökmotoroptimering (SEO) blivit en projektionsyta för allehanda föreställningar om magiska åtgärder. Genom att reda ut några begrepp och i kommande poster föreslå konkreta åtgärder vill jag slå hål på några sådana föreställningar. På köpet får du koll på läget och kan bygga en bättre presterande webb.
SEO – definition och syfte
Magi eller ej så är syftet med bra SEO att underlätta för folk att hitta dina sidor när de letar information på nätet med hjälp av en sökmotor. Det folk gör då kallas i folkmun ”att googla”. Googla börjar i Googles utbredningsområde få en bredare betydelse, helt enkelt att söka svar och information. Men givetvis att mer specifikt använda en sökmotor för att söka göra det.
Vadå ”Googles utbredningsområde” – alla googlar väl? Faktiskt inte. I Kina baiduar de flesta, var femte amerikan bingar, många yahooar i Japan. I Ryssland yandexar man och i Sydkorea navear man. De som tänker mycket på integritet på nätet,duckduckgoar.
Men, i den här texten och i de flesta andra du hittar på nätet sökmotoroptimerar vi för att bli hittade med hjälp av Google. I sökmotoroptimeringsgenren finns många begrepp, och det är där jag börjar den här serien.
Sökmotoroptimering – ordlista
SEO – Search Enginge Optimization, sökmotoroptimering på svenska. Att underlätta för sökmotorer och kanske mer specifikt sökmotorernas spindlar och algoritmer att förstå vad en sida handlar om.
Spindel/Web crawler/Googlebot – en mjukvara som indexerar webbsidor. Sökmotorer scannar kontinuerligt och automatiskt av webben med hjälp av dessa och skapar på så sätt sina index. Detta görs på flera sätt, men två viktiga sådana är att följa länkar och att utgå från sitemaps (mer om dem senare). Tänk på Googlebot som någon som sitter och slösurfar och helt enkelt envist följer alla tänkbara länkar för att nå till slutet av internet. Bara att den här slösurfaren arbetar blixtsnabbt och på sin second screen sammanfattar alla besökta sidor i ett gigantiskt excelark:
Index/indexering – Spindlar skapar innehållsförteckningar i databasform över de flesta tillgängliga sidor på nätet. Det är många sidor. Det är i sådana index som sökmotorerna letar svar på dina sökningar. Helt enkelt på samma sätt som du hellre slår i innehållsförteckningen längst fram eller indexet längst bak i din kokbok istället för att snabbt bläddra från första till sista sidan när du letar efter ett recept på äppelpaj. Att söka över hela nätet för att svara på en fråga skulle helt enkelt ta för lång tid.
Ett index innehåller information om vilka sökningar som kan matchas med vilka sidor, tillsammans med någon slags bedömning om trovärdigheten och populariteten på sidan. Detta, och andra aspekter, avgör sidans ranking.
Serp –är en förkortning av Search engine results page och den här postens nördigaste ord. Kort sagt är det den resultatsida som en sökmotor visar som svar på din sökning. Det kan vara bilder om du gjort en bildsökning, eller helt enkelt en lista med webbsidor innehållande webbsidans titel, länk till sidan och en kort beskrivning som är tänkt att visa dig att sidan matchar sökorden.
En sak som är viktig att påpeka är att en serp inte är statisk: en sökning på samma sökord kan se olika ut för olika användare. Det resultat din sökning får baseras på indexeringen, alltså matchningen mellan dina sökord och de specifika sidorna enligt sökmotorn.
Men det är inte allt, var du befinner dig geografiskt, vad du har i din webbhistorik och vilka preferenser du uttryckt i andra sammanhang tas med i beaktande när resultatet visas. Sökmotorn levererar helt enkelt en individanpassad serp. Du kan därför inte vara säker på att den roliga kattvideo du hänvisar till som nummer tre i listan på sökningen ”rolig kattvideor” är samma för din kollega. Särskilt inte om kollegan söker betydligt mer eller betydligt mindre än du på kattrelaterade saker.
En serp innehåller oftast både resultatet av din sökning så som det genereras av sökmotorns algoritm och resultat från betalande annonsörer.
Mycket SEO-arbete handlar om att optimera en webbplats och dess innehåll för att presenteras så högt upp som möjligt i Serpen. Att placera sig högt eller högst leder till fler besökare då de flesta klickar på de första tre resultaten, och få klickar på länkar på serpens sida 2.
Ranking – avgör var på serpen en specifik sida hamnar. Ranking avgörs av många faktorer, en sökmotor försöker helt enkelt på förhand bestämma hur relevant en sida är för en viss sökning eller sökområde. Hur många som länkar till en sida och hur relevanta och trovärdiga de i sin tur är är en faktor. Sökmotorns uppfattning om kvalitén på innehållet på sidan är en annan. Vilken typ av innehåll sidan består av, om kontaktuppgifter finns, om den är mobilvänlig och snabb att ladda in vägs också in.
I grunden handlar det om att en sökmotor strävar efter att ge ett så bra svar på din fråga som möjligt. Sökmotorer har nämligen ett stort bekräftelsebehov och är beroende av att du som användare upplever att de levererar de resultat du förväntar dig.
Eftersom sökningar på nätet får en allt större betydelse för vad vi tror oss veta, vad vi gör och konsumerar, lockas många att inte lämna rankingen åt slumpen (eller algoritmen). Förändringar i algoritmer drivs därför av att genomskåda sådana knep, som i sin tur tagits fram för att överlista algoritmen. En slags katt och råtta-lek.
Algoritm är en matematisk och datavetenskaplig term. Enligt wikipedia ”instruktioner för att lösa en uppgift, som från givna utgångstillstånd (starttillstånd) med säkerhet leder till något givet sluttillstånd”, också ”en systematisk procedur för hur man genom ett begränsat antal steg utför en beräkning eller löser ett problem”. En dator är med den definitionen helt beroende av ett oräkneligt antal algoritmer, och detsamma gäller en sökmotor. Om algoritm betyder allt och inget i det här sammanhanget så är det bra att vara mer specifika. Jag fokuserar därför på en generell förståelse av det som slarvigt kallas Googles algoritm. Algoritm – kan i det här sammanhanget betyda de instruktioner spindeln använder för att förvandla en fråga till ett antal tänkbara svar. Det utgör sedan underlag för att indexera innehållet på webben.
Det ska sägas att Google har olika algoritmer för olika saker, en gör till exempel att du får förslag på vad du tänker söka på redan innan du skrivit färdigt, en annan att du kan konvertera mellan valutor eller måttenheter direkt i sökfältet genom att till exempel skriva ”199 USD in SEK”. Svaret dyker upp direkt i serpen.
Man förfinar ständigt algoritmerna och är hemlighetsfulla om dess exakta innehåll. Helt enkelt för att om det var känt så skulle det vara lättare att manipulera indexeringen och fuska sig till en serp-placering man inte förtjänar. Mer om det och mycket annat i senare inlägg.
Black hat-metoder – Uppdelningen svart och vit hatt används för hackare och för lösningar inom internetmarknadsföring. Black hat samlar etiskt tveksamma metoder och/eller lag- och regelvidrigheter.
In search engine optimization (SEO) terminology, black hat SEO refers to the use of aggressive SEO strategies, techniques and tactics that focus only on search engines and not a human audience, and usually does not obey search engines guidelines.
Some examples of black hat SEO techniques include keyword stuffing, invisible text, doorway pages, adding unrelated keywords to the page content or page swapping (changing the webpage entirely after it has been ranked by search engines).
Källa: Webopedia
Ett exempel på key word stuffing från SEO-book:
Key word stuffing – ett vanligt knep för att öka en sidas relevans eller ranking, numera anses Google kunna bortse från det. Går ut på att upprepa en exakt fras eller ord för att lura sökmotorn att tro att sidan är relevant för sådana sökningar. Vi som läst sådana sidor är inte lika lättlurade, de brukar kännas väldigt tomma och korkade.
Metainformation – information om innehåll som inte syns för blotta ögat. Används bland annat för att upplysa sökmotorer om vad en sida, bild, länk eller liknande innnehåller. ALT-taggen på en bild används till exempel för att hjälpa indexeringen, men är också viktig för personer som inte läser på en vanlig skärm på grund av exempelvis en synskada.
Metainformationen för en sida kan berätta vilket språk sidan använder men också en sammanfattning om dess innehåll. Förut var den sammanfattande texten viktig för exempelvis Googles förståelse av sidan, men numera anses det mindre viktigt i takt med att metoder för att tolka det faktiska innehållet förfinats.
Nästa inlägg: Sökmotoroptimering del 2: sminka inte grisen
SEO-skolan
